Beyond IT and Productivity Effects of Digitized Information Flows in Health Care

Sammanfattning: Denna avhandling undersöker hur investeringar i IT, och digitaliseringen av informationsflöden, har påverkat produktiviteten inom sjukvården. Genom empiriska undersökningar av avgränsade sjukvårdsprocesser – samt diskussioner baserade på idéer och teorier relaterade till ekonomi, ”produktivitetsparadoxen”, så kallade General Purpose Technologies (GPTs), och medicinsk informatik – detekteras och analyseras effekter av digitaliseringen.Produktivitetsparadoxen – vilken ställer frågan varför tidigare omfattande investeringar i IT till synes inte har genererat de förväntade produktivitetsökningarna – är en viktig utgångspunkt i föreliggande studie. Forskare har dryftat detta dilemma i många år menhittills har inga fullständigt tillfredsställande förklaringar lagts fram. Detta beror till stor del på att tidigare forskning huvudsakligen har inriktat sig på makroekonomisk statistik och aggregerade data, vilket har resulterat i otydliga eller ofullständiga slutsatser angående IT och ekonomisk tillväxt. För att verkligen beskriva effekterna av digitaliseringen är denna forskning istället baserad på undersökningar på mikronivå (organisations- eller avdelningsnivå) ur ett historiskt och kvalitativt perspektiv.En annan viktig tanke som genomsyrar denna avhandling är att för snäva definitioner av IT och produktivitet har bidragit till förbiseende av många nyttor till följd av digitalisering. Därför utvidgas termen IT här till att inkludera teknologi för att samla, lagra, bearbeta, återfå och kommunicera data, text, bilder och tal. Dessutom omfattar denna definition både administrativ och inbäddad IT. Vidare ifrågasätts de traditionella definitionerna av produktivitet, och begreppet ges en bredare betydelse för att fånga upp alla möjliga nyttor och/eller nackdelar som kan härledas till IT investeringar.Resultaten och analysen som presenteras i denna studie visar att produktiviteten inom sjukvården har ökat enormt tack vare IT-investeringar. Generellt sett så har sjukvårdsprocesserna snabbats upp avsevärt, sjukvårdskvaliteten har förbättrats, och kostnadseffektiviteten har ökat. Med andra ord, genom att introducera nya tankar gällande produktivitetsparadoxen, har fler effekter kunnat detekteras och analyseras. Det finns emellertid också många problem förknippade med implementering, användande och spridning av IT, vilka ges tillbörlig uppmärksamhet i denna undersökning.I förlängningen bidrar analysen av digitaliseringseffekterna till en ökad förståelse för hur IT-fieringen” av modern sjukvård påverkar dess produktivitet i form av exempelvis bättre (och även helt nya) behandlingsmetoder, förkortad konvalescens och snabbare patientflöden. Vidare ges förslag på hur implementeringsförfaranden kan skötas smidigare än tidigare, vilka problem relaterade till digitalisering som bör beaktas och lösas, samt vilka möjliga framtida nyttor som skulle kunna realiseras och hur.Detta torde vara av intresse för yrkesverksamma inom sjukvården, patienter, politiker som kall besluta om sjukvård, och även samhället i stort. Det övergripande målet med avhandlingen är således att underlätta utvecklingen mot en alltmer digitaliserad – och förhoppningsvis därav förbättrad – sjukvård genom att fördjupa förståelsen för relationen mellan IT och produktivitet.