Kvinnors förväntningar på och upplevelser av vården under graviditet och förlossning

Sammanfattning: Det finns ingen samlad kunskap om hur kvinnor i Sverige upplever vården som ges under graviditet, förlossning och nyblivet föräldraskap. Det är tidigare känt att delaktighet (1-4) och stöd av barnmorska (2,4,5,6,7) påverkar både förlossningsupplevelsen och upplevelsen av vården i sig. Kvinnornas upplevelse av vården påverkas även av information och kommunikation med barnmorskan (8), vårdens individualisering (9), vårdarkontinuiteten (7) samt utformningen av vårdmiljön (7,9) . Syftet med avhandlingen är att beskriva kvinnors förväntningar och upplevelser av vården under graviditet och förlossning. Av alla svensktalande kvinnor som skrevs in i mödrahälsovården i Sverige under tre rekryteringsveckor (vecka 18 och 38, 1999, samt vecka 2, 2000) och bedömdes behärska svenska språket, accepterade 3293 (drygt 71 %) medverkan i KUB- projektet (Kvinnor Upplevelser av Barnafödande). Data insamlades med hjälp av frågeformulär i tidig graviditet, två månader och ett år efter förlossningen. Det första frågeformuläret besvarades av 3061 kvinnor (91 %). Två månader efter förlossningen besvarade 2762 (84 %) nästa frågeformulär och ett år efter förlossningen besvarade 2563 (88 %) det tredje frågeformuläret. Deskriptiv statistik, epidemiologisk metodik med skattning av relativa risker samt regressionsanalys har används i analysarbetet Delarbete I Hildingsson I, Waldenström U, Rådestad I. Women's expectations on antenatal care as assessed in early pregnancy: number of visits, continuity of caregiver and general content. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, 2002; 81: 118-125. Det specifika syftet med delarbetet var att beskriva kvinnors förväntningar på mödrahälsovården, avseende vårdens innehåll, önskemål om antalet besök samt betydelsen att träffa samma barnmorska under graviditeten. Kontroll av det ofödda barnets hälsa var högst prioriterat avseende mödrahälsovårdens innehåll följt av kontroll av den blivande mammans hälsa och ett bemötande som gör att även partnern känner sig delaktig. Lägst skattat var föräldrautbildning. Majoriteten av kvinnorna (70 %) önskade följa basprogrammet, men kvinnor med dödfött barn och missfall i anamnesen, infertilitetsproblematik och tidigare negativ förlossningsupplevelse önskade fler besök. De allra flesta (97 %) ansåg det viktigt att få träffa samma barnmorska under graviditeten. Studiens slutsatser kan sammanfattas i att dagens mödrahälsovård är väl accepterad av kvinnorna, både vad gäller kontinuitet och innehåll, trots att det kan finnas en möjlig konflikt mellan kvinnornas höga förväntningar och vad som faktiskt är medicinskt möjligt rörande förebyggande åtgärder för att förbättra barnets hälsa innan det är fött. Ett mer individualiserat besöksprogram är önskvärt och det är viktigt att uppmärksamma kvinnor med tidigare obstetriska problem och negativa förlossningsupplevelser. Delarbete II Hildingsson I, Rådestad I, Waldenström U. Number of antenatal visits and women s opinions. A national survey (inskickat till tidskrift). Syftet med detta delarbete var att göra en uppföljning av antalet mödrahälsovårdsbesök och kvinnornas åsikter om huruvida de upplevde besöken för få, lagom eller för många, hos 2421 kvinnor med fullgångna graviditeter och levande födda barn. Ett ytterligare syfte var att studera om antalet besök påverkat tillfredsställelse med mödrahälsovården. Resultatet visade att endast 25 procent av kvinnorna följde det rekommenderade basprogrammet, 57 procent erhöll fler besök och 17 procent färre. Fler besök var vanligare bland förstföderskor, kvinnor yngre än 25 år, hos de som fick en medicinsk diagnos eller visat tecken på depression tidigt i graviditeten. Färre besök förekom hos äldre, omföderskor och bland kvinnor med högre utbildning. Kvinnor som ansåg antalet besök vara för få var mer oroliga, hade önskemål om fler besök men erhöll färre. Att anse besöken som för många visade samband med låg utbildningsnivå, tidigare negativ förlossningsupplevelse och önskemål om färre besök. Majoriteten av kvinnorna (87.9%) var nöjda när de gjorde en övergripande skattning av mödravården, men kvinnorna var mer nöjda med de medicinska aspekterna av vården än de känslomässiga. Inga samband fanns mellan tillfredsställelse med vården och antalet besök kvinnorna fick. Kvinnornas uppfattning om antalet besök hade däremot samband med hur de skattade tillfredsställelse med vården. Delarbete III Hildingsson I, Rådestad I, Rubertsson C, Waldenström U. Few women wish to be delivered by caesarean section. British Journal of Obstetrics and Gynaecology, 2002; 109: 618-623. På senare år har antalet kejsarsnitt ökat dramatiskt och idag föds cirka 15 procent av alla barn i Sverige med hjälp av kejsarsnitt. Anledningar till ökningen av kejsarsnitt förklaras ofta som krav från välutbildade yrkeskvinnor som lever i en storstad och som vill planera in sin födsel i en fulltecknade almanacka. En betydande andel av de kvinnor som önskar kejsarsnitt sägs också vara förlossningsrädda. Syftet med detta delarbete var att undersöka hur många kvinnor i Sverige som skulle vilja förlösas med kejsarsnitt vid tiden för förlossning, när de tillfrågas tidigt i graviditeten, samt vad som utmärker dessa kvinnor. Resultatet visade att 8.2 procent av kvinnorna önskade kejsarsnitt. Dessa kvinnor var i högre grad generellt oroliga, mer ofta deprimerade och upplevde graviditeten mer negativt än kvinnor som önskade vaginal förlossning. Hos förstföderskor tyder data på att en viktig orsak till att önska kejsarsnitt är rädsla inför förlossningen. Hos omföderskor var tidigare planerat kejsarsnitt, tidigare akut kejsarsnitt, förlossningsrädsla samt en tidigare negativ förlossningsupplevelse prediktorer. Slutsatserna av delarbetet är att få kvinnor önskar kejsarsnitt i tidig graviditet - ungefär hälften så många som senare faktiskt förlöses med kejsarsnitt. Den bild som framställs i media att kravfulla kvinnor med kontrollbehov står bakom den ökade andelen kejsarsnitt kunde inte bekräftas av studien. Delarbete IV Hildingsson I, Rådestad I, Waldenström U. Swedish Women s Interest in Homebirth and In-Hospital Birth Center Care. Birth, 2003; 30: 11-22. Alternativ till sjukhusförlossning är sällsynt idag i Sverige. När det gäller planerade hemförlossningar uppgår dessa till mindre än en promille av alla födslar i Sverige. ABC-vård (Alternative Birth Center) finns endast på ett sjukhus i Sverige. Syftet med delarbetet var att undersöka hur många kvinnor som är intresserade av hemförlossning och ABC-vård i Sverige och vilka kvinnor som har det intresset. Resultatet visade att i tidig graviditet var 5 procent av kvinnorna intresserade av hemförlossning, två månader efter förlossning var siffran 2 procent och efter ett år 3procent. För vidare analyser valdes de 24 kvinnor som vid samtliga tre tillfällen uttryckt intresse för hemförlossning. Efter att enstaka möjliga förklaringsvariabler studerats, visade regressionsanalys att följande faktorer hade starkast samband med önskemål om hemförlossning: att ha barnets syskon eller väninna med vid förlossningen, inte vilja ha farmakologisk smärtlindring, låg utbildning, samt missnöje med det medicinska omhändertagandet vid aktuell förlossning. Prevalensen för kvinnors intresse för ABC-vård var i tidig graviditet 23 procent två månader efter förlossningen var 26 procent intresserade och efter ett år 27 procent. Förklarande faktorer hos de 217 kvinnor som vid alla tre mättil