Understanding Weather effects on, in, and from large Herbivore Population Dynamics

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Olika arter av stora växtätare lever på platser spridda över nästan hela jordklotet. På många av dessa platser samlar vi människor data för att kunna skatta storleken på deras populationer. Anledningen till att detta görs varierar från plats till plats, det kan till exempel vara för att djuren är utrotningshotade, för att kunna bedriva nöjesjakt eller för att begränsa antalet djur. Denna datainsamling kan vara olika detaljerad. På ett fåtal ställen har man koll på alla individer i popualtionen, hur många ungar varje individ får, deras genetik, vem som är var, och vem som dör när och av vad. På ett flertal ställen har man bara halvt tillförlitliga årliga uppskattningar av hur många de är i området. Min avhandling handlar om vad vi kan göra för att så bra som möjligt lära oss något om växtätarpopulationen utifrån den mer odetaljerade formen av data. Utifrån dessa data försöker nämligen viltvårdare och forskare förstå varför djuren ökar eller minskar i antal och vad vädret har för effekter på detta. Denna situation är svår, främst av två anledningar; (1) man försöker dra slutsatser om komplexa processer från enkla data, och (2) data är inte alltid så tillförlitliga. Jag utforskar olika delar av dessa problem för att dels förbättra viltvårdarnas och forskarnas verktyg när de tolkar data och dels klargöra vad som kan gå fel i dessa tolkningar. Problemen under den första punkten försöker jag avhjälpa genom att utveckla olika matematiska modeller för de komplexa processer vi inte har data på. Jag använder mig också av modellering för att undersöka hur trovärdiga resultaten är från de statistiska verktyg som används. Vi vet att vädret i stor utsträckning inte påverkar växtätarna direkt, utan via växterna, jag undersöker huruvida vi kan säga något om vädrets effekter utan att veta något om växternas dynamik. Den andra punktens problem hanterar jag bland annat med en statistisk metod som kan ta observationsfel i beaktande när data analyseras. Ibland kan vi inte täcka in hela populationen i vår övervakning och vi kanske dessutom räknar dem vid fel tidpunkt på året eller med fel frekvens för att säga något om populationsdynamiken. Jag undersöker hur dessa problem påverkar våra tolkningar av populationens tillstånd. Det finns de som påstår att vi inte kan förstå stora växtätares populationsdynamik eller vädrets effekter om vi inte har mer detaljerade data än årliga skattningar av hur många de är. Jag menar att det visst är möjligt om vi i våra övervakningsprogram ser över metoderna som används i alla delar (modellering, statistisk analys, experiment och datainsamling) och förfinar dem.