Arbetsmiljö, arbetsdelning, utslagning : en studie av städarnas arbetsförhållanden

Sammanfattning: Det dominerande inslaget i det här avhandlingsarbetet är det omfattande empiriska material, som utgör grunden för vår beskrivning och analys av städarbetet och städarnas arbetsförhållanden. I den beskrivning som vi gör strävar vi efter att redovisa en helhetsbild av arbetsmiljön. Den utgår från städarnas egna "vittnesmål" och den är utformad på ett sätt som enskilda städare ska kunna identifiera sig med. En central del i beskrivningen är de besvär som städarna upplever och som de uppfattar som arbetsrelaterade. I analysen försöker vi framför allt belysa de tänkbara sambanden mellan de arbetsmoment som ingår i städarbetet och de besvär som är "typiska" för städarna som grupp. Detta innebär en fokusering på de generella dragen inom städbranschen snarare än på do problem som hör samman med enskilda städare eller arbetsplatser. Vi försöker sätta in städarbetet, dess utveckling och historia, i ett mer allmänt sammanhang. Det innebär aft vi ser städarbetet som en konsekvens av arbetsdelning och specialisering. Arbetsdelningen innefattar bl a en åtskillnad av planering och utförande, av kvalificerat och okvalificerat arbete, av produktivt och reproduktivt arbete, av män och kvinnor. De metoder som vi använt för att samla in data om arbetsmiljön, dess beskaffenhet och dess inverkan på människan har utvecklats utifrån de mål som vi velat uppnå med undersökningen. I praktiken har detta inneburit att vi kombinerat flera olika metoder, såväl traditionella som förhållandevis okonventionella sådana. Såväl valet av forskningsområde, problem och metoder som beskrivningen och bedömningen av arbetsmiljön grundas ytterst på värderingar (som i det här fallet rör synen på människan och på samhället). Det är därför väsentligt att redovisa de kriterier/arbetsmiljökrav som vi, mer eller mindre outtalat, bedömt arbetsmiljön enligt och de mål som ligger till grund för våra förslag till förändringar. Våra utgångspunkter har varit att arbetsmiljön åtminstone ska motsvara de krav/kriterier som kan härledas ur den gällande lagstiftningen. P& samma sätt grundas våra förändringsförslag P& målet att tillgodose de nämnda kraven. Dessa karv kan uppfattas som förhållandevis defensiva. Förklaringen till vår måttfullhet är att vi uppfattar bristerna som så stora att även förändringar som endast leder till en "minimistandard", skulle uppfattas som stora förbättringar. Vi menar att skillnaderna mellan arbetsmiljömålen (sådana de uttrycks i lagen) och den verklighet som städarna arbetar i är mycket stora. Innebär detta att målen är orealistiska? Eller är det medlen för att uppnå målen som är otillräckliga? Går det överhuvudtaget att lagstifta bort den dåliga arbetsmiljön? Vi besvarar inte dessa frågor i den här avhandlingen. Däremot gör vi en redovisning av hur lagstiftningen kommit till, hur den är tänkt att fungera, vilka reaktioner som den mötte vid införandet och något om hur den utfallit. Utifrån våra erfarenheter bl a från den här undersökningen, menar vi att lagstiftningen aldrig kan vara ett tillräckligt villkor för uppkomsten av en "god arbetsmiljö". Att förändra arbetsvillkoren är i stället ytterst en fråga för arbetarna själva och deras intresseorganisationer. P& samma sätt är det dessa som måste fastställa mål och medel i förändringsarbetet. Vår roll som forskare blir därmed att bidra till ökade kunskaper om arbetslivet och att göra dessa tillgängliga för dem som arbetar. Detta ställer stora krav på valet av relevanta forskningsområden. Vår beskrivning och analys av städarbetet utmynnar i en skissartad beskrivning av hur städarbetet skulle kunna förändras. Om detta förslag har en önskvärd effekt kan endast prövas genom praktiska försök. Vi hoppas att det material som vi redovisar ska stimulera till sådana försök eller till utarbetande av bättre idéer. Men detta är ju i och för sig en helt annan historia ...