Läskulturer. Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår

Detta är en avhandling från Malmö högskola, Lärarutbildningen

Författare: Annette Ewald; Malmö University.; Lunds Universitet.; Lund University.; [2007]

Nyckelord: Humanities Social Sciences; upper elementary school; Humanities; the teaching of literature; traditions of literature instruction; reading cultures; school ethnography; didactic subject research; Humaniora; General and comparative literature; Allmän och jämförande litteraturvetenskap; Pedagogy and didactics; didaktik;

Sammanfattning: Avhandlingen handlar om litteraturläsning och litteraturundervisning i grundskolan. Syftet är att belysa den betydelse läsning av skönlitteratur ges i skolans mellanår i början av det tjugoförsta århundradet. Forskningsfrågorna berör de mål och föreställningar om litteratur och läsning som lärare ger uttryck för och hur dessa kommer till uttryck i konkret klassrumsarbete. Avhandlingen bygger på en skoletnografisk undersökning i fyra grundskolor åren 2000 - 2004. I konkreta skildringar från skolvardagen ges en inblick i hur undervisningen organiseras och vilka erbjudanden om möten med litteratur och läsning eleverna ges. Genom lärar- och elevporträtt framträder bilder av hur lärare och elever förhåller sig till böcker och läsning, deras skilda attityder, textpreferenser och läsvanor belyses. Undersökningens resultat visar på stor spridning i elevernas läsintressen. Något sådant som ?typiska mellanstadieläsare? framskymtar inte. Däremot anas gemensamma drag inom flick- respektive pojkgrupperna. Pojkarna orienterar mot avgränsade genrer som fantasy, krigsskildringar och historiska äventyrsberättelser. Flickorna är mer gränsöverskridande i sina genreval men väljer helst böcker där relationer, känslor och etiska/moraliska dilemman tematiseras. Lärarna lägger ner stort personligt engagemang i sitt lärararbete. Deras ansträngningar att skapa konfliktfria, fungerande och hemlika undervisningsrum och förtroliga relationer till eleverna framträder tydligt. Tillsammans med organisatoriska och administrativa ansträngningar pressar dessa behov och ambitioner tillbaka ett pedagogiskt och innehållsorienterat intresse för litteraturundervisningens mål och mening. ?Fri? upplevelseläsning av bänkböcker och ?recensionsskrivande? dominerar. Ambitioner till en mer reflekterad litteraturpedagogisk hållning förekommer som spridda öar i läskulturerna. Den historiska eftersläpning som studien synliggör kopplas till de sociala strukturer som bygger upp skolsystemet men diskuteras även som en professionsfråga.

  HÄR KAN DU HÄMTA AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)