Carbonate Ions and Gastric Cancer

Detta är en avhandling från Lund University, Faculty of Medicine

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Nästan en miljon nya fall av magsäckscancer diagnostiseras årligen världen över. Även om frekvensen har fallit dramatiskt de senaste åren så är magsäckscancern fortfarande den näst vanligaste orsaken till död i cancer sett ur ett världsperspektiv. Den geografiska variationen av denna cancertyp är anmärkningsvärd med den högsta förekomsten i asiatiska länder såsom Japan, Korea och Kina. Denna världsomspännande variation är sannolikt förknippad med riskfaktorer som går att förändra och de två riskfaktorer som dominerat debatten de senaste tio åren är: magsårsbakterien Helicobacter pylori och kostfaktorer. Frekvensen av spontan magsäckscancer hos råtta är en raritet och detta har lett till att man med olika experimentella metoder försökt orsaka macksäckscancer. I vår första studie opererade vi bort nedersta delen av magsäcken för att skapa en reflux av de vätskor som finns i tolvfingertarmen, bukspottskörteln samt galla in i magsäcken och på så sätt utveckla spontan tumörbildning. I denna djurförsöksmodell studerades olika födoämnes-faktorers effekt på uppkomsten av magsäckscancer bland 256 manliga Wistar råttor. I den första omgången av studien fann vi överraskande att föda som tillförts kalciumkarbonat mer än trefalt ökade tumörförekomsten jämfört med kontroll gruppen (61% mot 17%). Genom att byta kalciumjoner mot natriumjoner kunde vi i en andra omgång av försöket visa att det var karbonatjonen som var ansvarig för den betydande ökningen av antalet cancrar (54% mot 12%). I både kliniska och experimentella studier är reflux av vätskor från tolvfingertarmen sammankopplad med utvecklingen av magsäckscancer. Dessutom är det visat att det är vätskan från bukspottskörteln och tolvfingertarmen snarare än gallan som är ansvarig för tumörutvecklingen och att dessa vätskor är särdeles rik på karbonatjoner. I den sista studien undersökte vi uttrycket av olika cancer relaterade proteiner såsom COX-2 och ODC samt tillväxtaktiviteten med hjälp av Ki67 i normal magsäcksslemhinna från opererade råttor för att kunna bedöma betydelsen av karbonatjoner för cancerutvecklingen. Resultaten visar att om man opererar bort nedersta delen av magsäcken ökar COX-2 uttrycket och tillväxtaktiviteten mätt med Ki67 stegras. Tillägg av karbonatjoner i födan ökar inte COX-2 nivåerna ytterliggare. Emellertid, bland opererande försöksdjur som erhållit kost med tillägg av karbonatjoner fann vi ett kraftigt förhöjt uttryck av ODC parallellt med en kraftigt stegrad tillväxtaktivitet. Det förefaller som om en enträgen kronisk inflammation med ökade COX-2 nivåer, förorsakad av till exempelvis reflux eller H pylori infektion, ökar risken att utveckla magsäckscancer. Föda med tillsats av karbonatjoner ökar påtagligt nivåerna av ODC i en COX-2-beroende miljö som i sin tur resulterar i en ytterliggare höljning av tillväxtaktiviteten och en ännu högre risk för utveckling av magsäckscancer.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (PDF-format)