Abdominal Aortic Aneurysm – Different Aspects on Screening

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Populärvetenskaplig sammanfattning på svenska (Comprehensive summary in Swedish) Stora kroppspulsådern är det centrala kärl som från hjärtat leder blodet vidare till kroppens alla organ. När kroppspulsåderns kärlvägg försvagas resulterar detta i en utvidgning (bråck). Ett kroppspulsåderbråck sitter vanligtvis i nivå med naveln, strax nedom kärlen som försörjer njurarna. Förekomsten av kroppspulsåderbråck är 1.8% hos 65 åriga män. Män drabbas 4-6 gånger oftare jämfört med kvinnor. Med tiden kan bråcket bli större vilket ökar risken för att det spricker, ledande till att blodet som pumpats ut ifrån hjärtat istället rinner utanför kärlet ut i bukhålan. Ofta är den drabbade helt ovetande om sjukdomen som vanligtvis inte ger symtom förrän bråcket spricker. Då detta sker dör nästan 50% innan de kommer till sjukhuset, och endast 33% kan genomgå kirurgi. Totalt är dödligheten vid sådan händelse 80-90%. Fyra stora studier har kunnat visa att man kan halvera dödligheten i spruckna pulsåderbråck genom att med hjälp av ultraljud screena 65 åriga män och operera bråck över en viss storlek i förebyggande syfte. På denna indikation har man introducerat screening av stora kroppspulsådern hos alla 65 åriga män i Sverige. Denna avhandling har studerat olika aspekter av screening för kroppspulsåderbråck. Studie I: Syftet var att studera om en biologisk markör i blodet (APC-PCI komplex) kan användas för att med hjälp av ett blodprov kunna screena för kroppspulsåderbråck hos patienter med kärlsjukdom inom andra kärlområden men utan känt kroppspulsåderbråck. Studien visade att det inte gick att använda denna markör eftersom dess känslighet var otillräcklig. Däremot upptäckte vi att förekomsten av kroppspulsåderbråck var hög (13%) hos en sedan tidigare kärlsjuk population. Studie II: Syftet var att kartlägga hur hörsamheten till screening och förekomsten av kroppspulsåderbråck påverkades av olika socioekonomiska faktorer. Vi upptäckte att hörsamheten till screening varierade stort beroende på i vilket geografiskt område männen bodde. Vi noterade att områdena med lägst hörsamhet till screening hade högre förekomst av invandrare, lägre utbildning och högre arbetslöshet. Förekomsten av kroppspulsåderbråck var även högre i de områdena där hörsamheten var som lägst. Med andra ord; de patienter som löpte störst risk att vara sjuka kom inte till vår undersökning. Studie III: Syftet var att försöka förbättra hörsamheten i de områdena där denna var som lägst. Detta gjorde vi genom att samarbeta med en professionell reklambyrå. Reklamfirman tog fram en förbättrad kallelse till männen som genomgått språklig redigering, fått ändrad layout, samt kompletterats med karta med vägbeskrivning ifrån deras hem till vår screeninglokal samt en röd slips knuten som ett kroppspulsåderbråck. Resultatet var att hörsamheten ökade märkbart i de områdena där vi använde materialet från reklamfirman. Studie IV: Syftet var att med hjälp av datasimulering utvärdera om det fortfarande är kostnadseffektivt att screena 65 åriga män för kroppspulsåderbråck när förutsättningarna har ändrats. De nya förutsättningarna vi ville undersöka var den lägre förekomsten av kroppspulsåderbråck, det faktum att majoriteten av kirurgin görs med hjälp av kateterburen protesinläggning i aorta samt att alla patienter erhåller sekundärpreventiv medicinering. Undersökningen visade att det fortfarande är kostnadseffektivt att screena 65 åriga män för kroppspulsåderbråck.