Arbetsvillkor i privat och offentlig sjukvård Implikationer för personalens attityder och hälsa

Detta är en avhandling från Stockholm : Psykologiska institutionen, Stockholms universitet

Sammanfattning: Omvandlingen av sjukvården mot marknadisering och nya driftsformer har huvudsakligen genomförts utifrån ekonomiska och politiska föresatser om ökad effektivitet och vårdkvalitet. Goda arbetsvillkor för personalen är en viktig förutsättning för förverkligandet av dessa mål. Givet det oklara kunskapsläget kring psykologiska implikationer av omställningen i välfärdssektorns styrning var syftet med avhandlingen att studera olika aspekter av arbetsvillkor samt arbetsrelaterade attityder och hälsa i privat, bolagiserad och förvaltningsdriven sjukvård. Det gjordes genom att undersöka hur krav och resurser i arbetet förhåller sig till uppkomsten och utbredningen av utbrändhet hos sjuksköterskor, betydelsen av kontroll i och över arbetet för de anställdas arbetstrivsel samt hur motivationsbaserade kognitioner av bemyndigande hos vårdpersonal förändras vid privatisering och relaterar till attityder och hälsa. De empiriska studierna inkluderade såväl tvärsnittliga som longitudinella enkätdata från tre svenska akutsjukhus med olika driftsform. Resultaten visade högre nivåer av utbrändhet hos sjuksköterskor i privat jämfört med förvaltningsdrivet sjukhus. För arbetstrivsel fanns ingen nivåskillnad mellan de tre driftsformerna. Krav i arbetet hängde samman med högre utbrändhetsnivåer och lägre arbetstrivsel. Flera resurser var förenade med lägre grad av utbrändhet medan kontroll hängde samman med högre trivsel. Vid en förändring från bolagiserad till privat driftsform var vårdpersonalens bemyndigande relativt stabilt. Dock fanns efter privatiseringen en tendens till standardisering då graden av bemyndigande blev mer lika. Likaså skedde en statusmässig differentiering i bemyndigande mellan yrkesgrupperna genom att flera med låg status fick mindre bemyndigande. Sammantaget pekar avhandlingen på fler likheter än skillnader mellan driftsformerna vilket antyder att driftsform tycks ha mindre betydelse för såväl nivå som betydelse av arbetsvillkor för personalens attityder och hälsa.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (PDF-format)