Nursing-Related Qualities, Personality and Work Satisfaction - Assistant Nurses in a Ten-Year Perspective

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Utövandet av läkekonsten består till en del av rent medicinsk-tekniska insatser som grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet. Dessa insatser äger rum inom ett omvårdnadssammanhang, och här anses den personliga relationen vara ytterst betydelsefull för patientens tillfrisknande. Patienter och vårdpersonal har specifika roller som ej är jämlika. Rollinnehåll och rollförväntningar har förändrats samtidigt som nya värderingar och rättigheter har uppkommit i samhällsutvecklingen i stort. Patientens rättigheter och eget inflytande på sin vård har i Sverige stärkts undan för undan. Under 1900-talets senare hälft har det också växt fram olika omvårdnadsteorier. Många omvårdnadsteoretiker har en interaktionistisk inriktning, d v s betonar samspelet mellan å ena sidan sköterskans aktiviteter och förhållningssätt och å andra sidan patientens omvårdnadsbehov. En sköterskas personlighet och egenskaper kan förväntas sätta sin speciella prägel på samspelet med patienten och därigenom påverka omvårdnadens kvalitet. I detta sammanhang har olika omvårdnadsteoretiker pekat på viktiga begrepp. Här kan nämnas empati, perception, jaguppfattning, intresse, lyhördhet - avläsa kroppsspråk, interaktion och kommunikation samt förmåga till distans som visas genom att ge tillbaka vad man uppfattat. Ett professionellt förhållningssätt där man efter situationens krav kan växla mellan närhet och distans är av stor betydelse, liksom förmågan att finna strategier när olika intressen kommer i konflikt med varandra och prioriteringar måste göras. Undersköterskans yrkesroll har en stark patientorientering. Arbetet fokuseras mycket kring patientens dagliga omvårdnad. Det är också starkt anpassningsinriktat, undersköterskan skall anpassa sig till krav från patienterna, till sjuksköterskor och annan personal och förväntas inte ta egna initiativ. Yrkesidentitet och professionell kompetens lärs in genom praktiskt samspel som äger rum framför allt med patienter men även med sjuksköterskor. I sköterskors arbete, och då speciellt i omvårdnadsfunktionen, finns många aspekter som är relaterade till personlighet och specifika egenskaper. I denna undersökning har syftet varit att operationalisera olika omvårdnadsrelaterade egenskaper och personlighetsaspekter som bedöms kunna påverka motivation, professionellt förhållningssätt och förmåga att hantera stress och ångest, samt att undersöka i vilken utsträckning dessa egenskaper är representerade hos en grupp undersköterskor. I undersökningen deltog 51 kvinnliga undersköterskestuderade. De omvårdnadsrelaterade egenskaperna var empati, känslighet för icke-verbal kommunikation, obehagsreaktioner i olika vårdsituationer samt arbetstillfredsställelse. De personlighetsrelaterade aspekter som studerats var den psykogena behovsprofilen och den psykodynamiska försvarsstrukturen. Det var av intresse att undersöka vilka undersköterskor som visar störst arbetstillfredsställelse på längre sikt samt om undersköterskor som bedöms vara ovanligt duktiga också uppvisar speciella personlighetsdrag eller andra karakteristiska egenskaper. Vid en uppföljning två år senare intervjuades 43 undersköterskor på sina respektive arbetsplatser och arbetstillfredsställelsen mättes. Intervjuer gjordes med avdelningsföreståndaren, alternativt någon annan på arbetsplatsen som väl kände till undersköterskans omvårdnadsförmåga. Vid en uppföljning 10 år efter utbildningens slut deltog 33 undersköterskor i en telefonintervju. Arbetstillfredsställelsen mättes hos de 22 som fortfarande arbetade som undersköterskor. Analys av basdata visade inget samband mellan empati och känslighet för ickeverbal kommunikation. Däremot framkom ett positivt samband mellan empati och sociala behov och ett positivt samband mellan känslighet för ickeverbal kommunikation och dominans. Behovet att hjälpa och ta hand om andra visade positivt samband både till empati och känslighet för ickeverbal kommunikation. Behoven av ordning, framgång och självständighet var relaterade till en lägre känslighet för ickeverbal kommunikation. Försvarsmekanismen introaggression befanns visa samband med ökad känslighet för ickeverbal kommunikation och då speciellt när det gällde uttryck av sorg och liknande negativa undergivna uttryck. Försvarsmekanismen isolering (som är relaterad till tvångsmässighet) visade samband med minskad känslighet för ickeverbal kommunikation. Identitetsförsvar där man inte erkänner en separat identitet, d v s en omogen självdifferentiering, visade samband med en lägre empatisk förmåga. Högt obehag i vårdsituationer där man konfronteras med olika kroppsutsöndringar visade sig ha samband med förekomsten av försvarsmekanismen isolering. Försvarsmekanismen repression var däremot förknippad med lägre obehag vid åsynen av amputerade patienter medan tecken på en osäker kvinnlig könsidentitet var relaterat till högre obehag i samma situation. Utifrån en klusteranalys utförd på basdata kunde undersköterskorna delas in i fyra grupper, nämligen "empatiska", "obehagsbenägna", "dominanta" och "service-inriktade". "Empatiska" I denna grupp finns individer med en hög grad av affektiv empati, d v s inlevelseförmåga. Här finner man också den högsta känsligheten för icke-verbal kommunikation, avläsningsförmåga av mimik, kroppsspråk och tonfall. Dominansbehovet är starkt. De sociala behoven är uttalade liksom omvårdnadsbehovet. Behovet av stöd är också starkt. Nivån av obehag inför olika vårdsituationer är låg. Försvarsmekanismen introaggression förekommer i högre grad i denna grupp. "Obehagsbenägna" Här finner man en medelstark grad av affektiv empati men den lägsta känsligheten för icke-verbal kommunikation. Sällskapsbehov och omvårdnadsbehov är ganska starka. Behov av ordning och reda är stort liksom behov av bekräftelse. I denna grupp finns den högsta obehagsnivån och den gäller speciellt obehag inför kroppsutsöndringar och inför närhet till avlidna patienter. Försvarsmekanismen isolering och identitetsförsvar där man ej uppfattar en separat herofigur är representerade i denna grupp. "Service-inriktade" Här är graden av affektiv empati medelstark. Känsligheten för icke-verbal kommunikation är ganska låg. Dominansbehoven är låga, i stället finner man en stark tendens att låta andra personer dominera och stå i centrum för uppmärksamheten. Detta kombineras med ett starkt bekräftelsebehov och ett ganska starkt behov av stöd. I denna grupp finner man den lägsta nivån av obehag inför olika vårdsituationer. Man finner ingen ökad förekomst av försvarmekanismer. "Dominanta" Graden av affektiv empati är låg i denna grupp. Förmågan att uppfatta icke-verbal kommunikation är däremot god. Dominansbehovet är starkt liksom självständighetsbehovet. Omvårdnadsbehovet är lågt liksom sällskapsbehovet och behovet av ordning och reda. Obehagsnivån är hög avseende kroppsutsöndringar men låg avseende närhet till avlidna patienter. Här finner man förekomst av försvarsmekanismen inhibition och identitetsförsvar relaterat till könsidentitet. Vid första uppföljningen (två år efter utbildningen) visade de service-inriktade högst arbetstillfredsställelse och många i den gruppen ansågs som verkliga pärlor i vården. Vid andra uppföljningen (10 år efter utbildningen) visade det sig att skador och långtidssjukskrivning var överrepresenterade i samma service-inriktade grupp. Undersköterskorna i denna grupp hade påtagliga svårigheter att dominera, stå på sig och försvara sina egna intressen. Arbetstillfredsställelsen över tid minskade i alla grupperna. Hög arbetstillfredsställelse på lång sikt befanns emellertid vara relaterad till bättre empatisk förmåga och en lägre känslighet för aggressiva icke-verbala uttryck.