Nationens styvbarn : Judisk samhällsintegration i några Norrlandsstäder 1870-1940

Sammanfattning: Syftet med denna avhandling är att undersöka vilken ekonomisk och social ställning den judiska minoriteten intog i det svenska samhället under perioden 1870 till 1940. Tidigare forskning har riktat stor uppmärksamhet mot rättsliga och politiska aspekter av den svenska judenhetens historia, mer sällan mot judarna och samhället i en bredare bemärkelse. Andra studier har lyft fram antisemitism på svensk mark utan att koppla fenomenet till en social nivå.Genom en undersökning av hur judiska invandrare, med ursprung i Östeuropa, successivt fogades in i några svenska lokalsamhällen, tar denna avhandling ett bredare grepp på frågan om judarna och samhället. Här undersöks hur den svenska judenheten integrerades i samhället efter det att emancipationen gett judarna fulla medborgerliga och politiska rättigheter. Judarnas ekonomiska och sociala ställning undersöks, liksom den sociala antisemitism som drabbade judarna. Studien rör sig i gränslandet mellan social- och kulturhistoria. Undersökningen visar att merparten av judarna i Sundsvall, en betydelsefull handelsstad i norra Sverige, fick sin försörjning genom en föga lönsam gårdfarihandel under början av undersökningsperioden. Sedan butiks- och grosshandelsrörelser började grundas inleddes en långsam socioekonomisk klättring. I takt med de ekonomiska framgångarna ökade judarnas sociala status, med engagemang i föreningslivet och lokalpolitiken. De framgångsrika familjerna tonade ner sin judiska identitet till förmån för en borgerlig och nationell kultur.Ungefär hälften av den judiska gruppen fick aldrig uppleva framgången utan förblev en marginaliserad grupp, med småhantverk eller gårdfarihandel som försörjningsbas. Det stora flertalet av denna underklass saknade svenskt medborgarskap. En social klyfta vidgades gentemot den judiska borgerligheten. Under hela undersökningsperioden var antisemitismen en kulturell kod i majoritetssamhället, oavsett integration och socioekonomisk framgång. Mycket tyder på att det sociala klimatet blev mer fientligt gentemot judarna efter 1920. Studien visar att nationalstaten Sverige lämnade litet utrymme för multikulturella strukturer. Judarna accepterades som nationens styvbarn men knappast som fullvärdiga svenskar.