Utbildningssegregation och självsortering. Om gymnasieval, genus och lokala praktiker

Sammanfattning: Denna avhandling utforskar och analyserar segregation och självsortering i utbildning. Den syftar till att diskutera hur detta relateras till genus, individualisering och unga mäns och kvinnors positioneringar i lokala praktiker, genom val av gymnasieutbildning. Den fokuserar hur unga män och kvinnor hanterar och anpssar sig till det förändrade senmoderna samhället.

Avhandlingen bygger på tre empiriska studier såväl som på nationell och lokal statistik. Observationer i en naturvetenskapsklass i gymnasieskolan, intervjuer med studie- och yrkesvägledare samt statistik lade grunden för en intervjustudie med 35 niondeklassare, som just skulle välja gymnasieutbildning, i en medelstor stad med arbetartraditioner. Statistik visar en tydlig segregation mellan tjejer och killar i gymnasieskolan, särskilt när kön differentieras av klass, geografi och i viss mån etnicitet. Segregationen fortsätter till högre utbildningsnivåer och sedan in i arbetsmarknaden. Detta utmanar politiska mål, både när det gäller jämställdhet och i utbildning. Det utmanar också senmodernitetens efterfrågan på individualisering. Teoretiskt undersöks detta med Bourdieus begrepp habitus och kapital likaväl som med senmoderna begrepp som kulturell friställning, individualisering, agentskap och positionering. Genus utforskas med Hardings modell för analys av genusordningen.

Intervjustudien visar att både tjejer och killar distanserar sig själva retoriskt från vad som traditionellt anses vara kvinnligt. Både kvinnliga domäner och beteenden rankas lågt. Tjejernas strategi är att välja könsneutralt märkta gymnasieutbildningar. De upplever begränsningar utifrån sitt kön och vill använda utbildning som medel för att bryta könsmönster. Killarna positionerar också sig själva, men i högre utsträckning för att undvika avvikelse från den hegemoniska maskuliniteten. Dessa skillnader kunde inte ses i observationsstudien, vilket tolkas som ett resultat av den självsortering som unga människor gör i relation till sitt kön och sin klass.

Slutsatsen är att platsen uppmanar tjejer och killar att agera olika. Relationen mellan strukturer och agentskap skiljer sig. Tjejer, i intervjustudien, uppmanas att ha ett bredare perspektiv på utbildning, framtida yrken, flytt o.s.v. Deras framtid kan sökas även utanför den plats och de positioner de nu befinner sig på. Killarna uppmanas att ha ett smalare perspektiv på samma företeelser. Platsen möjliggör också för killar att stanna i högre utsträckning än för tjejer. Killarna har, t.ex., en lokal arbetsmarknad som motsvarar deras gymnasieval.

Avhandlingen föreslår att agenskap bättre ska stödjas i skolan. Eleverna själva betonade vikten av att få alternativa erfarenheter, t.ex. genom PRAO. Det är också av vikt att lärare uppmuntrar elever att göra positionsförändringar. Studie- och yrkesvägledarna betonade vikten av att bedriva uppsökande verksamhet för att nå de elever som inte frivilligt kommer till dem. Genom vägledning kan eleverna ges verktyg för att öppna alternativa vägar. Könsmärkningen av gymnasieprogrammen kunde luckras upp genom att införa grenar som attraherar det motsatta könet. Likaså borde programmens namn ses över. Ny teknologi och datorer som medel för att möjliggöra positionsförändringar diskuteras också.