Fluidité, complexité et morphosyntaxe dans la production écrite en FLE

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Syftet med den här studien är att undersöka utvecklingen av språkfärdigheten i skriftlig produktion av franska som främmande språk. Vi har följt 5 inlärares produktion av franska i en 30 månader lång longitudinell studie. För att kunna utvärdera färdigheten har vi använt oss av parametrarna flyt, komplexitet och korrekthet. Flyt och komplexitet har utvärderats med hjälp av konventionella indikatorer som ofta används i litteraturen. Korrektheten har däremot utvärderats i särskilda morfosyntaktiska kontexter: finithet, subjekt-verbkongruens och tempus i förfluten tid. Den här studien intresserar sig också för användandet av explicit och implicit kunskap. Dessa begrepp står i samband med färdighetskonceptet. Skriftlig produktion är speciellt lämplig för den här sortens studie, då den tillåter mer tid till att kontrollera output innan och efter själva skrivandet än muntlig produktion gör. Inlärarnas skriftliga produktion på dator har spelats in med hjälp av programmet ScriptLog och ett videofilmat ?thinking aloud protocol?. Den här metoden gör det möjligt att följa den skriftliga produktionen i realtid. Logfiler från ScriptLog och transkriptionerna av videoinspelningarna tillhandahåller material för att analysera utvecklingen av språkfärdigheten. Utöver de resultat som ger vid handen en förmodad ökning av flyt, komplexitet och korrekthet, ser vi stora individuella skillnader mellan de 5 inlärarna. En grupp inlärare producerar skriven inlärarfranska med mer flyt och färre muntliga reflexioner och kommentarer, vilket tyder på ett mindre bruk av explicit kunskap. Den andra gruppen producerar med mindre flyt och fler muntliga reflektioner och kommentarer, vilket tyder på ett större användande av explicit kunskap. Det tycks som om inlärarna i gruppen med mer flyt kontrollerar outputen i mindre utsträckning än inlärarna i gruppen med mindre flyt. Helt enligt våra antaganden är den här gruppens produktion mindre korrekt, vad beträffar finithet och subjekt-verb kongruens, än inlärarna i gruppen med mindre flyt. När det kommer till behandlingen av förfluten tid måste vi lägga till en parameter till korrektheten, variationen mellan passé composé och imparfait. I detta fall producerar gruppen med mer flyt inte med mer korrekthet, men med större variation mellan de två olika tempusen. Dessa inlärare ger läsaren mer personlig bakgrundsinformation. Gruppen med mindre flyt tycks koncentrera sig på ett av de två tempusen, framför allt passé composé och de ger läsaren mindre bakgrundsinformation. Slutligen, formulerade vi enligt Krashen (1981) och Pica (1985) hypotesen att enkla grammatiska regler är enklare att lära sig explicit än regler som försöker beskriva komplexa grammatiska strukturer, komplexa regler. I den här avhandlingen exemplifieras den enkla regeln av subjekt-verb kongruensen i 3e person plural, och den komplexa regeln av distinktionen mellan passé composé och imparfait i förfluten tid. Den här hypotesen bekräftades: behandlingen av den enkla regeln, mätt genom pauslängd, var mer explicit än behandlingen av den komplexa regeln. Avhandlingen avslutas med några forskningsförslag i de psykolingvistiska och didaktiska områdena.