Skolning i jazz Värde, selektion och studiekarriär vid folkhögskolornas musiklinjer

Sammanfattning: Avhandlingen består av fyra empiriskt orienterade artiklar där studiekarriärer till och från folkhögskolornas musiklinjer studeras. Med utgångspunkt i relationell utbildningssociologi, metodologiskt såväl som teoretiskt, analyseras musiklinjernas sociala rekrytering, inträdesregler och relation till högre utbildning och professionella musikfält. Med hjälp av statistisk från individdataregister och enkätundersökningar riktade till musiklinjeansvariga tecknas en bild av det utbildningslandskap där folkhögskolelinjerna i musik är en del. Genom etnografiskt fältarbete av de mest prestigefyllda jazzlinjerna och deras musikauditions, undersöks hur det går till när urvalet till de dominerande linjerna sker. Resultaten visar hur musiken vuxit till att bli den volymmässigt största inriktningen bland folkhögskolornas särskilda linjer och hur de är att betrakta som intermediärt positionerade i det svenska utbildningslandskapet i musik. Musiklinjerna visar sig hierarkiskt organiserade mellan högt och lågt och differentierade mellan elit- och massutbildningar. Argumentet framförs att man kan betrakta tillgångar i musik som en särskild kapitalform, vad som i avhandlingen benämns ett musikkapital, vilket gradvis differentieras och blir beroende av genrespecifika erkännanden. Selektionen till musiklinjerna i jazz präglas av en serie spänningsförhållanden mellan tradition och förnyelse, teknik och känsla, regelföljande och regelbrott samt mellan institutionella och karismatiska värderingspraktiker.