Öppna universum! : slutna traditioner i Salman Rushdies Satansverserna

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Denna avhandling i islamologi visar hur Salman Rushdies roman Satansverserna (1988) gestaltar frågeställningar om religion, nationalitet, ras och om makt, kompromiss och autenticitet i en samtid där globala processer har lett till nya sätt att uppfatta och förhålla sig till olika traditioner. Avhandlingen visar hur Satansverserna skildrar hur människan uppfattar sig själva och andra när villkoren för dessa traditioner förändras samt hur romanen belyser olika hotbilder i form av nationalism, rasism och religiös fundamentalism. Avhandlingen använder Michail Bachtins språk- och litteraturteorier inte bara för att analysera romanen och dess konstnärliga grepp utan även för att närma sig och konceptualisera en historisk och samtida samhällelig diskursiv mångfald och föränderlighet. Bachtins tankar om heteroglossi, hybriditet och centrifugala respektive centripetala krafter används i avhandlingen för att förstå frågor som rör uppfattningar om religion, nationalitet och ras. Hans föreställning om genrer som seenden genom vilka vi uppfatta och visualiserar omvärldens diskursiva mångfald används för att analysera Satansversernas litterära gestaltning av dessa frågor. Avhandlingen visar hur Satansverserna skildrar hur föreställningar om engelskhet och brittiskhet används i rasistiska doktriner och praktiker och de konsekvenser som dessa har för dem som lever i Storbritannien men som i rasistiska diskurser stängs ute från engelskhetens och brittiskhetens kategorier. Analysen av Satansversernas behandling av frågeställningar rörande religion är indelad i tre kapitel. I det första visar avhandlingen hur romanen kan läsas som en dialog, ofta kritisk, med händelser, personer och trosföreställningar i islamiska traditioner såsom de uppfattas, skildras, tolkas och kommer till uttryck i såväl muslimers som icke-muslimers framställningar och handlingar. Det andra kapitlet innehåller en analys av Satansversernas kritik mot Ayatollah Khomeini och den islamiska revolutionen i Iran. Avhandlingen visar hur romanen i denna kritik bland annat använder anspelningar på berättelserna om Profeten Muhammeds nattliga resa till Jerusalem, isra, och den därpå följande himmelsfärden, miraj. I det tredje kapitlet analyseras Satansversernas kritik mot den hinduiska nationalismens verkningar och några av dess uppfattningar om Indien.