Mot en ny vuxenutbildningspolitik? : Regional utveckling som policy och praktik

Sammanfattning: Avhandlingen beskriver och analyserar ett regionalt utvecklingsinitiativ i nätverksform, genom vilket de kommunala lärcentrumen i Örebro län samverkar för att utveckla en gemensam infrastruktur för vuxnas lärande. Detta innebär, exempelvis, att utveckla former för samverkan mellan olika regionala aktörer inom området, öka samordningen och samverkan inom den kommunala vuxenutbildningen och utveckla metoder för lärande med fokus på arbetet och arbetsplatsen.Den övergripande forskningsfrågan kan formuleras på följande sätt: Vilka är förutsättningarna för att genom regional samverkan, med en horisontell organisering i nätverksform, utveckla politiken, planeringen och organiseringen för vuxnas lärande, och med vilka teoretiska och metodologiska perspektiv kan vi förstå såväl problem som möjligheter?Två övergripande teoretiska perspektiv presenteras i avhandlingen, som relateras till det studerade fallet. Det gäller å ena sidan ett traditionellt planeringsperspektiv och å andra sidan ett evolutionärt lärandeperspektiv. Dessa perspektiv utgör både kontraster och komplement till varandra. Planeringsperspektivet har ’policysändaren’ som utgångspunkt, medan lärandeperspektivet har ’policymottagaren’ som utgångspunkt. Diskussionen i avhandlingen behandlar också de möjligheter som finns att kombinera de båda övergripande perspektiven, både som analytiska och strategiska perspektiv.Sammantaget kan studien av nätverket beskrivas som en kvalitativt inriktad fallstudie, där mitt kontinuerliga deltagande över tid i nätverkets sammankomster är ett centralt inslag. Intervjuer, en enkätundersökning, diskussioner och dokumentstudier utgör också material till studien. En interaktiv forskningsansats har tillämpats, som syftar till en gemensam kunskapsbildning och lärprocess mellan deltagarna och forskaren. Metodologiskt hämtar studien inspiration från den vetenskapsfilosofiska inriktning som kallas kritisk realism.En hastig överblick över studiens resultat ger vid handen att mycket av det som diskuterats i nätverket har stannat vid intentioner och har inte blivit omsatt i en praktik. Nätverket har också förblivit ganska internt, med en krets av lärcentrum- och vuxenutbildningschefer. Lite tillspetsat kan man säga att nätverket varken arbetat sig ’nedåt’ i respektive lokal organisation eller ’uppåt’ mot den politiska sfären, eller ’utåt’ mot det omgivande samhället och arbetslivet.Nätverket har onekligen ändå skapat nya och bättre förutsättningar för samarbete mellan lärcentrumen. Det finns nu betydligt mer av en gemensam förståelse och någonting att bygga vidare på, regionalt och lokalt. Det är också hoppfullt att se att nätverket fortsätter sitt arbete trots att det inte längre har externt stöd. Nätverket har, förefaller det, etablerat sig som en gemensam utvecklingsorganisation för deltagarna, och har nått ett stadium där mer konkreta och påtagliga former av samverkan börjar äga rum.