Mutor i det godas tjänst? Biståndsarbetare i samtal om vardaglig korruption

Sammanfattning: I denna avhandling studeras korruption och mutor som i första hand sociala och moraliska, snarare än ekonomiska, fenomen. Vilka beskrivningar och tolkningar ger svenska och danska biståndsarbetare av sina möten med vardaglig korruption? Hur fördömes, ursäktas eller rättfärdigas användandet av mutor? Går det att tala om en etikett för mutor, och hur ser denna i så fall ut? Biståndsarbetarna kan uppleva att de förväntas försvara eller leva upp till antikorruptiva normer. Samtidigt förväntas de genomföra sitt arbete så effektivt som möjligt i länder och regioner som ofta beskrivs som korrumperade.

Det empiriska materialet i undersökningen består av intervjuer med svenska, i två fall danska, biståndsarbetare. Sammanlagt gjordes sjutton individuella intervjuer och i en gruppintervju medverkade fyra personer. Åtta av intervjupersonerna var kvinnor och tretton män. Samtliga intervjuer spelades in på band och transkriberades. Bland de intervjuade finns personer med erfarenheter av bistånd från såväl större som mindre organisationer och med olika typer av uppgifter, till exempel som volontär, projektledare, handläggare, regionansvarig och frilansande konsult. Flera regioner är representerade: Östeuropa, Afrika, Asien samt Latinamerika.

Med hjälp av diskursanalytiska och socialkonstruktionistiska perspektiv analyseras hur biståndsarbetarna uttrycker sig när de talar om sina möten med korruption - hur deras beskrivningar fungerar retoriskt och hur de är uppbyggda. Biståndsarbetarna talar under intervjuerna om ett antal taktiker för att undvika att behöva använda sig av mutor. Dessa taktiker kan vara interaktiva eller administrativa. Samtidigt kan biståndsarbetarnas beskrivningar av hur de hanterar situationerna och framgångsrikt undviker att muta ses som tillfällen till gynnsamma självpresentationer under intervjuerna. Biståndsarbetarna talar emellertid inte bara om situationer där de med framgång ägnar sig åt undvikanden; de beskriver även tillfällen då de på något sätt blivit involverade i vad som kan vara vardaglig korruption. Dessa beskrivningar analyseras med hjälp av begreppet redovisande förklaringar eller "accounts". Genom att använda sig av ansvarsbefriande och rättfärdigande förklaringar kan handlingarna beskrivas och uppfattas som försvarliga och acceptabla.

En annan dimension av hur biståndsarbetarna talar om mutor och korruption handlar om gränsdragningsarbete och kontrasteringar. Korruption är beroende av en social definitionsprocess för att kunna urskiljas som korruption; det är inte något fenomen med objektiva och allmängiltiga egenskaper. En form av gränsdragningsarbete kan till exempel handla om att dra upp gränsen mellan vad som är en gåva och vad som är en muta. I intervjuerna finns även beskrivningar av vad som kan betraktas som "mutans etikett". Mutor är ett socialt område med sina egna etikettskrav, som framför allt präglas av regeln om diskretion.

Många forskare har pekat på problemen med att definiera och mäta korruption. Det är därför viktigt att studera hur fenomenet korruption tolkas och konstrueras av olika aktörer. Vad korruption betyder är en relevant och grundläggande fråga, och som sådan är den en förutsättning för att förstå fenomenet.