Dokumenterat utanförskap - om skolbarn som inte når målen

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Avhandlingen behandlar skolverksamheten i en svensk medelstor kommun under perioden 1996-2005 med fokus på de delar av verksamheten som handlar om stödåtgärder för elever med skolsvårigheter Syftet med studien är att undersöka skolans bedömning av elevers skolsvårigheter i ett längre perspektiv, och innefattar bl.a. elevers subjektiva upplevelser och konsekvenser i skolans organisation och arbetssätt. Den teoretiska utgångspunkten är G H Meads och E Goffmans interaktionistiska förklaringsmodeller, i vilka bl.a. kunskapsutveckling definieras som relationella processer. Motivation och upplevelse av mening är här centrala begrepp för förståelsen av individens kognitiva utveckling. Interaktionismen har fått stor aktualitet i debatten kring skolfrågor under de senare åren, bl.a. genom ett nyvaknat intresse för L Vygotskijs teorier, och nuvarande läroplan (Lpo 94) bygger på tanken om att det är i samspelet mellan individer utvecklingen av kunskap sker Förklaringsmodeller och idéer om arbetssätt i skolan är många och ibland motstridiga, och val av metoder och åtgärder är därför sällan givna. Detta är särskilt påtagligt i de verksamheter som handlar om stödåtgärder. En central del av den teoretiska presentationen är frågor om perspektivtagande och motsättningar mellan olika perspektiv. Förekomsten av olika perspektiv har accentuerats i takt med att verksamheten breddats vad det gäller såväl omfattning som uppdrag. Skolverksamheten omfattar numera ungdomarnas hela uppväxttid och inte bara den traditionella ?skolåldern? från sjuårsåldern samtidigt som uppdraget har utvidgats i samband med en förändrad kunskapssyn. Begreppet skolsvårigheter har fått en vidare innebörd, och stödinsatser i skolan är i allt högre grad relaterade till sådana svårigheter som skolpersonal bedömer som beteende- eller sociala problem snarare än egentliga inlärningssvårigheter. Den förändrade innebörden av begreppet har fått konsekvenser för skolans uppdrag vad det gäller stödåtgärder. Skolans ökade ansvar för den enskildes kunskapsutveckling i kombination med den vidare synen på kunskap och stödinsatser har bidragit till en medikalisering, d.v.s. att ett ökat intresse för biologiska förklaringar till skolsvårigheter. Gränsen mellan skolans och andra organisationers verksamheter har blivit otydligare, vilket gör att relationer mellan professionella grupper kompliceras, liksom frågor om beslut och ansvar, och att skolans grundläggande professonalitet, den pedagogiska, riskerar att hamna i skymundan. Det empiriska underlaget är en kombination av kvalitativa och kvantitativa data knutna till en enskild kommun. Utgångspunkt är en uppföljningsstudie av 77 obehöriga elever och deras prov- och betygsresultat från olika bedömningstillfällen under skoltiden, och studien kompletteras efterhand med statistik, verksamhetsdokument och intervjuer med elever och skolpersonal. Studien visar att orsakerna bakom bristfälliga betyg är komplexa, liksom de processer som bedömning och betygsättning utgör. Trots ett ökat krav på kontinuerlig individuell uppföljning och åtgärdsplanering för elever som har bristfälliga kunskaper har andelen elever som bedöms ha skolsvårigheter och som slutar grundskolan med ofullständiga betyg ökat. De påvisade variationerna över tid i betygs- och testresultat på individnivå tyder på att såväl bedömningar som effekter är föränderliga och svåra att förutsäga. Tydligare är det samband mellan betygsresultat och elevers socioekonomiska bakgrund som kan utläsas på skolnivå. Här har skillnaden mellan olika skolor ökat. Trots att skolans verksamhet, och framförallt den direkta stödverksamheten, är tänkt att vara kompensatorisk, d.v.s. kompensera för elevers olika villkor och på så sätt garantera social rättvisa, tycks istället en förstärkning av bakgrundsfaktorernas effekter ske. Ett ensidigt fokus på individuell utveckling gör dessutom att betydelsen av sociala bakgrundsfaktorer och relationella dimensioner riskerar att skymmas. Bl.a. talar resultaten av intervjuerna för att faktorer som tillhörighet och omgivningens förväntningar har en stark inverkan på motivation och studieresultat. Det dokumenterande och målstyrda arbetssättet har medfört att villkor definieras och gränsdragning skapats. Därigenom skapas också kriterier för tillhörighet och en gräns mellan "vi" och "dom", de godkända och de andra - ett utanförskap för de elever som inte når målen.