Resultatenheter i kommunalteknisk verksamhet : struktur, process och effekt

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Fokus i denna avhandling är en av de mest frekventa organisationsförändringarna i den offentliga sektorn under 1990-talet, införandet av resultatenheter. Det finns tre huvudsakliga anledningar till att studera resultatenheter. För det första eftersom resultatenheter förefaller bli ett bestående inslag i den framtida styrningen av den kommunala sektorn. För det andra har resultatenheter kommit att få en annan användning under 1990-talet än tidigare genom att det blivit en del i ett försök att marknadsorientera de kommunala organisationerna. För det tredje är det intressant med en studie där resultatenheter ses utifrån ett helhetsperspektiv, vilket hittills inte varit det mest förekommande då fokus framförallt varit på finansiella mått. Syftet i avhandlingen är att beskriva införande och tillämpning av resultatenheter i kommunalteknisk verksamhet, analysera vilka effekter tillämpningen av resultatenheter gett upphov till samt diskutera varför dessa effekter uppstått. Den övergripande ansats som utgör en utgångspunkt för studien är en contingency-ansats. Studiens empiri består av fyra kommuners kommunaltekniska utförarverksamheter där va, gata och park speciellt studerats. De fyra kommunerna är Norrköping, Örebro, Oskarshamn och Oxelösund. Kommunerna är olika såtillvida att de varierar i exempelvis storlek, ekonomisk situation och politisk majoritet. Gemensamt för kommunerna är att de alla införde resultatenheter med tillhörande beställar-utförarmodell 1992 samt att syftet med införandet av resultatenheter var att uppnå ökad marknadsorientering. En modell har tagits fram för hur man kan studera resultatenheter och vad som är viktigt vid införandet av resultatenheter. Denna modell möjliggör också att hänsyn tas till de intentioner som finns med införandet av resultatenheter. Modellen består av fyra olika delar som skall ses som en helhet i meningen att de är beroende av och påverkar varandra. Studien visar att det som bör styra vilken utformning och inte minst vilken tillämpning av resultatenhetsmodellen som görs är vilka intentioner som finns med införandet. Om intentionerna exempelvis främst är att åstadkomma kostnadsmedvetenhet är det inte lika viktigt hur intäktsbestämningen sker som det är om ambitionen är att åstadkomma affärsmässighet. Forskningen pekar i olika riktningar avseende vilka effekter nya styrverktyg i den kommunala sektorn gett. Utifrån denna studie kan konstateras att införandet av resultatenheter gett effekter i alla de studerade kommunerna.