Towards a tobacco-free generation. A study on the tobacco habits of adolescents: when, why and who?

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Sammanfattning Varför ungdomar använder tobak är en stor och komplex fråga. Det finns faktorer på samhälls-, grupp- och individnivå som påverkar unga. Omgiv-ningens normer och attityder liksom föräldrars och kompisars tobaksvanor har betydelse och påverkar ungdomar att börja använda tobak eller att avstå. För att motverka tobaksbruk krävs en kombination av åtgärder på olika nivåer. Bland annat vet man att olika politiska åtgärder har effekt så-som prisökningar och lagstiftning där åldersgränsen efterlevs för inköp av tobak samt fler rökfria miljöer. Att erbjuda tobaksavvänjning till vuxna tobaksbrukare, och därmed minska antalet tobaksanvändare, är även en satsning som ger effekt för att ungdomar inte ska börja röka eller snusa. Det övergripande syftet med avhandlingsarbetet var att öka kunskapen om ungdomars tobaksvanor och att undersöka vilka faktorer som kan vara användbara för hälsofrämjande arbete för tobaksfrihet bland ungdomar. Avhandlingen består av fyra delarbeten, tre kvantitativa och en kvalitativ studie. Samtliga studier är genomförda bland ungdomar i Kronobergs län i södra Sverige. De två första studierna utgår från en datainsamling med upprepade årliga enkätundersökningar i tre respektive sju år. I den första studien gjordes ett försök att utvärdera en enklare intervention av A Non Smoking Generations klassbesök till elever i årskurs 6. Vid baslinjemätning i årskurs 6 fanns inte någon signifikant skillnad i rökvanor mellan interventionsgruppen och jäm-förelsegruppen. Två år efter interventionen genomfördes en ny enkätunder-sökning. När analysen utgick från vad eleven angett i enkäten huruvida de haft besök av inspiratör eller inte fanns en signifikant skillnad avseende rökvanor till interventionsgruppens fördel. Men då analysen genomfördes med en jämförelse mellan de skolor som eleven angett att de gått på, och om dessa skolor haft besök eller inte, kunde inte en signifikant skillnad ses. I arbete två följdes en årskurs elever i en öppen kohort avseende tobaks-vaneutveckling och eventuella skillnader mellan könen. Resultatet visade att mellan årskurs 7 (13 år) och gymnasiets årskurs 1 (16 år) skedde den största ökningen för tobaksbruk för att stabiliseras under de två sista åren på gymnasiet. Snus introducerades senare än rökning i tonåringarnas liv. Flickor rökte mer än pojkar och pojkar snusade betydligt mer än flickor. Från och med årskurs 8 (14 år) låg pojkarna på en högre nivå än flickorna sett till den totala tobakskonsumtionen. I det tredje arbetet som var kvalitativt, intervjuades gymnasieungdomar om sitt snusbruk. Snuset spelade en viktig roll för ungdomarnas identitet och grupptillhörighet. Framför allt var det viktigt för pojkarna som kände sig manliga då de snusade. Ungdomarna var inte medvetna om att de utveckla-de ett beroende och kände inte igen abstinenssymtomen i ett tidigt skede. Plötsligt stod de inför fakta att de blivit beroende och då var det svårt att sluta. I sista arbetet studerades faktorer som var associerade med rök- respektive snusfrihet med en enkätundersökning till elever i gymnasiets årskurs 2. Omgivningens tobaksfrihet påverkade ungdomarna att förbli tobaksfria. Flickor föreföll vara mer påverkbara av en rökfri omgivning än pojkar. Pojkar påverkades av manliga (pappa och bror) snusfria förebilder medan flickor påverkades av att mamma och syster var snusfria. Dagens folkhälsoarbete behöver omfatta både preventiva och hälsofräm-jande insatser. Interventioner på lokal nivå med till exempel NSG har betydelse på individnivå för att välja ett tobaksfritt liv. En utveckling av ett hälsofrämjande arbete med till exempel hälsofrämjande skola, en stödjande tobaksfri miljö, är en god investering för våra ungdomars hälsa. Här finns möjligheten att införa en tobaksfri skoltid, det vill säga att ingen använder någon form av tobak under skoltid, då visar vuxenvärlden att normen ska vara tobaksfritt.