A Study of a Hospital Operating Unit as a Foundation for Future Improvements

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Det huvudsakliga syftet med den presenterade forskningen var att bygga en förståelse för hur dynamiken mellan professioner, verktyg och objekt fungerar på en operationsavdelning, som ett led i framtagandet av kunskap användbar vid design av framtidens operationsavdelning med fokus på arbetsmiljö, effektivitet och patient säkerhet. Igenom att undersöka hur olika professioner i operationssalen ser på sitt arbete och dess dynamik samt igenom att observera hur arbetet faktiskt utförs, är det möjligt att få en förståelse för den dynamik och de motiv som bestämmer hur arbetet konstitueras. Forskningen undersöker hur olika professioner ser på sitt arbete i en intervjustudie och hur arbetet faktiskt utförs i praktiken med direkt observation. Tillsammans utgör resultaten två olika perspektiv på arbetet i operationssal. I båda studierna spelar de studerade yrkesutövarnas perspektiv en viktig roll. Hur något uppfattas påverkar hur vi väljer att agera. För att öka potentialen för förbättring behöver dessa perspektiv vidgas. Därigenom kommer praktiken att te sig mer komplex för yrkesutövarna, det kommer att vara fler aspekter att ta hänsyn till. Fler dilemman och valmöjligheter kommer att vara synliga. För att förbättra de yrkesutövandes förmåga att hantera den ökade komplexiteten, identifieras förtroende som ett viktigt verktyg. Förtroende är en mekanism som tillfälligt kan upphäva det tvivel som en ökad komplexitet för med sig, och på så sätt göra det möjligt att ta effektiva beslut även när antalet alternativ är för stort för att hantera uttömmande. Tidigare forskning visar på att operationslag inte är så sammanhängande som det kan förväntas och att det ofta uppstår kommunikationsproblem i operationssalen. Den första studien presenterad i denna avhandling undersöker hur det kan bli så. Den undersöker hur olika professioner i operationslaget orienterar sig själva i relation till sin uppgift och hur denna orientering kan påverkas av den organisatoriska och sociala kontexten. En semistrukturerad intervju genomfördes med 15 deltagare rekryterade ifrån alla personalkategorier i operationslaget. I intervjun användes en virtuell modell av en operationssal som diskussionsunderlag. Verksamhetsteori användes som ett teoretiskt ramverk för att analysera intervjuerna. Resultaten pekar på att dålig team funktionalitet till viss del kan förklaras av olika verksamhetsorientering mellan professioner, vilket leder till olika syn på aktiviteter i arbetet och därmed till spänningar mellan olika professioner. Sociala och organisatoriska stödstrukturer pekas ut som medel för att skapa förtroende och ökat utbyte av erfarenheter mellan professioner. Detta kan i sin tur stödja upprättandet av en gemensam syn på arbetet över professionsgränserna i operationslaget och öka den interprofessionella kommunikationen och därigenom överkomma kommunikationströsklar i operationssalen. För att förbättra patientsäkerheten i operationssalen har checklistor vunnit ansenligt stöd de senaste åren. Ofta i form av en timeout som genomförs innan operationen startar. Världshälsoorganisationen (WHO) har utvecklat sin egen timeout checklista och denna har implementerats på flera svenska operationsavdelningar. Tidigare forskning indikerar att timeout checklistor minskar komplikationerna vid kirurgiska ingrepp och till och med kan förbättra operationslagets säkerhetsattityd. Effekterna av checklistan har med andra ord studerats men lite forskning har gjorts på hur checklistan faktiskt används i praktiken. Detta undersöks i den andra studien inkluderad i denna avhandling för att skaffa en uppfattning om hur operationslaget använder sig av och relaterar till checklistan samt att förklara eventuella avvikelser från den. Tjugofyra timeouter från fyra olika, men vanliga, kirurgiska ingrepp, videofilmades och analyserades enligt ett fördefinierat protokoll baserat på instruktionerna för WHO:s timeout checklista. Resultaten visar på att överensstämmelsen varierade mellan de olika frågorna. De frågor som hade bäst överensstämmelse verkade vara de som uppfattades som mest viktiga av deltagarna. I hälften av fallen genomfördes ingen personlig presentation av deltagarna och i fem av de fall som där presentation genomfördes sköts den fram till senare i timeouten. Detta tyder på att dessa frågor, med syftet att underlätta kommunikation mellan medlemmarna i operationslaget, inte uppfattas som bidragande till patientens säkerhet på något meningsfullt sätt. Resultaten visade också på att anestesiologi personalen och kirurgen i stort dominerade timeouten. Det är troligt att de positiva effekterna på patientsäkerheten associerade med timeout checklistan kan förbättras ytterligare om kopplingen mellan checklista, samarbete och kommunikation görs tydligare och mer explicit samt genom att checklistan förändras så att de olika professionerna i operationslaget blir mer jämlikt involverade.