Risky Health Behaviour among Adolescents

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Avhandlingen består av en inledning och 4 artiklar. Den första artikeln, Young people and alcohol: an econometric analysis, analyser bestämningsfaktorerna för ungdomars konsumtion av alkohol ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Huvudresultatet i artikeln är att ungdomar som har föräldrar som är villiga att tillhandahålla alkohol till dem är mer benägna att dricka alkohol, mer benägna att dricka sig berusade och dricker oftare och mer intensivt än andra ungdomar. I den andra artikeln i avhandlingen, Risk perceptions and alcohol consumption among young people, analyseras ungdomars uppfattning om riskerna med alkoholkonsumtion, vad som bestämmer deras riskuppfattning och hur deras riskuppfattning påverkar deras dryckesvanor. Resultaten visade att: (1) ungdomarna överskattade risken att drabbas av alkoholism, (2) riskerna upplevdes som lägre ju äldre man blev, men överskattades fortfarande i samtliga åldersgrupper, (3) ungdomar som hade fått undervisning om alkohol, narkotika- och tobak (ANT-undervisning) upplevde riskerna som lägre, (4) ungdomar som upplevde riskerna som stora var mindre benägna att dricka alkohol. Den tredje artikeln, Do they know what they are doing? Risk perceptions and smoking behaviour among teenagers, analyserar också ungdomars riskuppfattning, denna gång i samband med rökning. Resultaten visade att både rökare och icke-rökare i alla åldersgrupper överskattade risken för lungcancer i samband med rökning. Vidare så visade det sig, likt fallet med alkohol, att äldre ungdomar upplevde riskerna som lägre än yngre ungdomar. Riskuppfattningen påverkade också beslutet att röka eller inte men hade ingen påverkan på antalet cigaretter som röktes dagligen. I den fjärde artikeln, Having the wrong friends? Peer effects in adolescent binge drinking, smoking, and illicit-drug use, analyseras skolklassbaserade sociala interaktionseffekter i samband med berusningsdrickande, rökning, och narkotikaanvändning. Resultaten visade att klasskamraternas beteende har stor inverkan på individen. Ju fler klasskamrater som berusade sig, rökte eller använde narkotika, desto större var sannolikheten att individen också skulle berusa sig, röka eller använda narkotika. Ekonometriska tekniker användes för att reducera risken att resultaten enbart speglade att individer med likartade egenskaper hade blivit placerade på samma skolor.