Social Insurance, Organization and Hospital Care

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Svensk sammanfattning av avhandlingen: “Social Insurance, Organization and Hospital Care”. Denna avhandling handlar om incitament och organisation. Det inledande kapitlet sammanfattar avhandlingen samt diskuterar relaterad litteratur. Kapitel 2 är ett bidrag till den teoretiska litteraturen kring socialförsäkringar, kapitel 3 behandlar den optimala organisationen av trilateralhandel (definieras nedan) och kapitel 4 diskuterar ett nytt sätt att teoretiskt analysera organisationen av offentliga sjukhus. Kapitel 2: Med Parsons (1996) sjukersättningsmodell (disability insurance) som utgångspunkt så analyseras vad som händer när man ökar antalet ”arbetsförmågenivåer” i ekonomin (i Parsons är individerna antingen arbetsoförmögna eller arbetsförmögna). Först introduceras en tredje nivå: partiell arbetsförmåga. Därefter betraktas arbetsförmåga som en kontinuerlig variabel, d.v.s. alla tänkbara nivåer av arbetsförmåga finns representerade i ekonomin. I stort följer resultaten, i kapitel 2, resultaten i Parsons (1996); individer bör ges incitament att arbeta i linje med sin arbetsförmåga, detta möjliggör en generösare behandling av målgruppen för sjukersättningen (de som inte kan arbeta). Kapitel 3: Tänk er en situation där en biltillverkare behöver insatsvaror från två olika underleverantörer – den ena producerar kretskort och den andra producerar färddatorer. Underleverantören som producerar färddatorer behöver kretskort för denna produktion och köper dessa från den andra underleverantören. Denna typ av handel kallas trilateralhandel i kapital 3. Hur ska denna trilaterala handel organiseras? För att analysera detta anpassas modellen i Hart (1995) till trilateralhandel. Det visar sig att det ofta är optimal med partiell integration d.v.s. att en av underleverantörerna integreras med företaget som producerar slutprodukten, men inte den andra. Underleverantörerna ska således, i många fall, behandlas olika och hur de ska behandlas beror i slutändan på deras humankapital och relationen mellan företagens fysiska tillgångar. Kapitel 4: Utgångspunkten är att sjukhusvård är produkten av samarbete mellan behandlande avdelningar (t.ex. medicin eller kirurgi), stödjande avdelningar (t.ex. laboratorier och bilddiagnostik) och till viss del hotelltjänster (t.ex. städning och matlagning). Här appliceras samma typ av modell som i kapitel 3 på offentliga sjukhus, detta för att analysera integration och desintegration (privatisering) av delar av offentliga sjukhus. Det visar sig att integration generellt är att fördra så länge sjukhushuvudmannens human kapital är essentiellt för sjukhusvården t.ex. om sjukhushuvudmannen är en behandlande sjukhusavdelning. Under vissa förutsättningar bör dock hotelltjänster privatiseras. Förutom detta diskuteras hur väl modellen passar för en analys av offentliga sjukhus.