Queera livslopp Att leva och åldras som lhbtq-person i en heteronormativ värld

Sammanfattning: Den här avhandlingen tar sin utgångspunkt i äldre lhbtq-personers livsberättelser för att undersöka erfarenheter och betydelser av att leva och åldras som lesbisk, homosexuell, bisexuell, transperson eller queer. Äldre lhbtq-personer har levt och åldrats i tider där könsidentiteter och sexualiteter som går på tvärs med heteronormativiteten har varit kriminaliserade, patologiserade och många gånger framstått som avvikande. Samtidigt är äldre lhbtq-personers erfarenheter förbisedda inom forskningen, då gerontologin ofta utgår från heteronormativa antaganden samtidigt som lhbtq-forskningen sällan fokuserar på åldrande eller hög ålder. Avhandlingen bygger på livsberättelseintervjuer med tjugo personer födda mellan 1922 och 1950 (62-88 år vid tiden för intervjuerna). Det empiriska materialet har analyserats och tolkats med tematisk analys som metod samt med ett teoretiskt ramverk bestående av kritisk gerontologi, feministisk teori samt queerteori. Analysen pekar mot hur personernas erfarenheter relaterar till tidsanda och rumsliga kontexter. Den visar hur kön, ålder och sexualitet flätas samman i heteronormativa föreställningar kring hur livet ska se ut. Att avvika från dessa normer genom att inte leva upp till binära könsnormer eller inte ingå i heterosexuella äktenskap och skaffa barn kan ge stora sociala och materiella konsekvenser under livet. Det kan handla om att behöva smyga, dölja, bli socialt förskjuten, diskriminerad eller utsatt för våld. Trots dessa förutsättningar visar analysen hur personerna orienterat sig mot andra sätt att leva där ens könsidentitet och sexualitet kan få plats. Berättelserna pekar mot de betydelser som relationer, sociala nätverk samt lhbtq-sammanhang haft, där grupper, föreningar och träffställen som skapats över tid gjort det möjligt att finna andra livsmöjligheter. Berättelserna om att åldras påminner i stor utsträckning om andras erfarenheter av åldrande, men blir i några avseenden specifika för lhbtq-personer. Det kan handla om att inse att en åldrande kropp sätter stopp för den transvård en önskar få, eller oro för att bli homo- eller transfobiskt bemött inom äldreomsorgen. Resultaten pekar mot vikten av att lyfta in kritiska förhållningssätt på kön och sexualitet i gerontologin och livsloppsstudier. De visar också vikten av att inkludera materialitet i förståelser av den åldrande kroppen. Avhandlingen bidrar till en historieskrivning av lhbtq-historia i en svensk kontext. Den utgör också en teoretisk brygga mellan gerontologi, feministisk teori samt queerteori och bidrar till mer komplexa förståelser av intersektioner mellan kön, åldrande och sexualitet inom dessa fält.