Text och tolkning i svenska författarbiografier : Elin Wägners Selma Lagerlöf, Elisabeth Tykessons Atterbom och Fredrik Bööks Verner von Heidenstam

Sammanfattning: Popular Abstract in Undetermined Syftet med avhandlingen är dels att undersöka författarbiografin som litterär text, dels att finna en rimlig ståndpunkt i den teoretiska debatt där biografins fiktionalitet har lyfts fram. I inledningen tar jag upp den teoretiska utveckling som rör detta metaperspektiv. För att ge en ram både åt dessa resonemang och mitt eget val av undersökningsobjekt, ger jag också utrymme åt en historisk orientering kring den svenska författarbiografin. I tre huvudkapitel följer jag framväxten av respektive Elin Wägners Selma Lagerlöf (1942-43), Elisabeth Tykessons Atterbom (1954) och Fredrik Bööks Verner von Heidenstam (1945-46) och analyserar de biografiska texternas litterära och retoriska uttryck. Jag undersöker hur biografernas tolkningsarbete har gått till med avseende såväl på biografernas sociala och personliga profil som i de biografiska texterna. I avhandlingen försöker jag finna beröringspunkter mellan Leon Edels och Ira B. Nadels poetik och således foga samman de retoriska analyserna med de psykologiska uttrycken för biografernas tolkningar. Dessa försök grundar sig på Nadels strukturering av texterna i två nivåer, en diakronisk och linjär, med Nadels terminologi metaforiskt historisk nivå, och en synkronisk och cyklisk, mytisk, nivå. Den senare, som antas ge uttryck för biografens tolkning, och som också har beskrivits som en struktur som röjer ett känsloengagemang, kan friläggas med hjälp av den retoriska analysen, och resultatet i sin tur på traditionellt vis jämföras med motsvarande uttryck eller tematik i biografens övriga arbeten. Jag har vidare jämfört biografernas tolkningar med den allmänna bilden av de biograferade författarna både före och efter respektive biografis utgivning. Mottagandet av biografierna och samtidens uppfattning om deras estetik och vetenskapliga status har studerats genom ett antal recensioner av de tre huvudtexterna samt av de senare utgåvorna av Selma Lagerlöf (1958) och Verner von Heidenstam (1959). Avslutningsvis granskar jag några av de argument som har använts för att ge stöd åt tanken på biografi som en fiktionell texttyp, och jag diskuterar deras giltighet med exempel från mina resultat. Den ståndpunkt som jag till sist redovisar avvisar den postmoderna språkfilosofin som otillräcklig för teoribildningen kring biografi. Jag menar att etiska skäl gör det nödvändigt att inbegripa en historisk och social kontext och konvention i dess teoribyggnad.