Ungdomsteater och personlig utveckling: en pedagogisk analys av ungdomars teaterskapande

Sammanfattning: Syftet med avhandlingen är att undersöka på vilket sätt teater med ungdomar, enligt ungdomarnas egna erfarenheter och utsagor om det, utgör en kollektiv bildningsprocess. I avhandlingens syfte ingår att analysera hur en teaterföreställning växer fram och att skapa förståelse för vad som sker mellan olika aktörer, främst mellan ungdomar och ledare. Forskningsfenomenet, unga människors teaterskapande, betraktas i denna undersökning utifrån en allmän fenomenologisk utgångspunkt. Jag söker ungdomarnas gemensamma upplevelser i den livsvärld inom vilken de skapar teater. För att kunna belysa syftets olika aspekter kombineras i denna undersökning metoder hämtade från olika vetenskapliga traditioner såsom kontextuell analys, etnografi och fenomenologi. I undersökningen ingår tre ungdomsgrupper och deras ledare. Den huvudsakliga datamängden har samlats in genom observationer i kombination med samtal och guidade intervjuer. Den mest framträdande enskilda faktorn som berör hela teaterarbetet är ledarnas egenskaper och stil. Samtliga tre ledare har rik erfarenhet inom sina yrken och har gott självförtroende. Det finns olikheter mellan grupperna, både avseende innehåll och arbetsformer, vilka är avhängiga egenskaper i ungdomsgrupperna. Ledarna väljer helt enkelt strategi i samstämmighet med de aktörer med vilka de skapar teater. Ungdomarnas erfarenheter av teaterarbetet är trots skillnader i arbetsprocessen likartade till sin karaktär. Utfallet redovisas i fem kvalitativt skilda kategorier. Den första kategorin benämns "Självförtroendet blir större" och handlar om att ungdomarna upplever att det accepterande klimatet i grupperna utvecklar dem till trygga individer, som gör att de vågar tänja sin förmåga. Kategorin "Frihetskänslan växer" har framför allt med rollgestaltningen att göra. I rollen möter ungdomarna nya miljöer och med fantasins hjälp befinner de sig för en stund långt från vardagliga bestyr. Den tredje kategorin, "Identiteten förstärks" beskriver arbetets kollektiva karaktär. Ungdomarna ger varandra stöd och kritik eftersom produkten är gemensam. Den intensiva interaktionsprocessen utvecklar gemensamma värderingar och normer. "Den kommunikativa kompetensen" är beteckningen på den fjärde kategorin. Kommunikation sker genom språk, tecken och symboler. Förmågan att uppträda spontant tränas liksom språket, både det talade och skrivna. Den femte kategorin slutligen, benämns "Empati utvecklas". Med den rikedom det innebär att genom rollfigurerna erfara annorlunda skeenden, även om de är fiktiva, berörs ungdomarna av den nya upplevelsen. De vidgar sitt perspektiv på omvärlden och ökar sin förståelse för människors olika levnadsvillkor.